Aspartam går även under namnet Nutrasweet.
Denna produkt är en kemisk förening framställd från asparaginsyra och fenylalanin. Den är 200 gånger sötare än vanligt socker.
Upptäcktes under en rutinundersökning av läkemedel för sårbehandling.
Upptäckaren G.D. Searle sökte godkännande hos FDA 1973 och fick det 1974.
Invändningar om att aspartam skulle kunna orsaka hjärnskador ledde till ett tillfälligt stopp eller vi skall kanske säga ”ett juridiskt senareläggning av godkännandet”.
Ett annat litet problem uppkom. FDA gjorde en liten genomgång av den dokumentation som gjorts över de djurförsök som utförts för Searle läkemedels godkännande av aspartam, vilka väckte frågor.
FDA tillsatte en oberoende expertgrupp att undersöka och utreda. Resultatet blev att expertgruppens undersökning inte funnit bevis som kan stödja anklagelsen om att aspartam kan döda kluster av hjärnceller eller orsaka andra neurologiska skador.
Ledningen rekommenderade emellertid att aspartam inte skulle godkännas tills vidare långsiktiga djurförsök kunnat utföras. Detta för att kunna utesluta möjligheten att aspartam skulle kunna orsaka hjärntumörer.
FDA granskade därefter de data och studier som redan fanns tillgängliga och beslöt därefter att expertgruppens oro var ogrundad.
Aspartam godkändes för användning som bordssocker och sötningsmedel i vissa torra livsmedel den 22 oktober 1981.
Det blev också godkänt för minttabletter, hårda som mjuka, som smakförstärkare i tuggummi, hårda karameller, snabbkaffe och färdiga te-drycker, alkoholfria drycker, fruktjuice-drycker, koncentrat och sirap, för maltdrycker som innehåller mindre än 3 procent alkohol och för glasyrer, fyllningar i bakade produkter.
1984 kom ett larm och man kunde läsa i media, nyhetsinslag, att Arizonas institut för hälsa och sjukvård testade läsk innehållande aspartam för att se om det försämrades vid lagring. Man befarade då att aspartamet bröts ner till halter som kunde anses som giftiga av metylalkohol.
Detta med anledning av att forskare lämnat in en studie som hävdade att högre än normala temperaturer kunde leda till en farlig nedbrytning i den kemiska sammansättningen. (Arizona State University´s Food Sciences Research Laboratory).
Författaren kontrollerade dessa uppgifter med FDA:s representanter. De medgav att det finns högre nivåer av metylalkohol i vanliga fruktjuicer samt att som myndighet ansåg de att även dessa farhågor om nedbrytning av produkten var ogrundad.
Aspartam sänker surhetsgraden i urinen och gör därmed urinvägarna mer mottagliga för infektioner.
Den Mexikanska regeringen förbjöd läskedrycks och matproducenter att använda beteckningen ”nutra” på sina produkter 1988 eftersom de ansåg att order nutra var missvisande. (nutra=näring).
De krävde även att alla produkter som innehöll aspartam skulle förses med varningstext. Man försökte därmed skydda gravida kvinnor, barn under 7 år samt diabetiker mot eventuella biverkningar. Diabetiker får ej förtära utan medgivande från ansvarig läkare.
Källa för min fria översättning är boken a consumer´s dictionary of food additives och självklart så väljer vi alla själva vad vi vill tro på eftersom vi ansvarar för vad vi petar i oss.
Ryktet i USA lever dock vidare för den som vill spana vidare.... ryktet att det är en ofantlig stor summa us dolares som ligger bakom godkännandet. Samt att en av styrelsens medlemmar satt på rätt post i vita huset.
Smaken är som baken... delad och säkert finns det de som tycker att läkemedelsindustrin skall jobba med att ta fram kemiska ersättningar till naturliga produkter istället för att finna produkter som skall lindra, bota eller förebygga sjukdomar. Men man måste ju ändå gratulera Searle till denna kassako, ett konstant flöde av intäkter som vi alla hoppas används till läkemedelsstudier för att få bukt med vårt stora problembarn cancer som faktiskt bara breder ut sig.
Till er som föredrar produkter med aspartam vill jag rekommendera intag av lite etylalkohol i samband med förtärande så att träspriten neutraliseras i den lilla maggen.
