Läkemedelsverkets svar om Vetenskaplig Kvalitet gällande kliniska läkemedelsstudier

Subject: Regler för evidensbaserade vetenskapliga studier Dnr 2911:2012/520495

Bästa Pia L Hopkins

Tack för dina frågor. Informationen du efterfrågar har bifogats imöjligaste mån i anslutning till de frågor du ställt i ditt mail. V.G. se nedan (gul markerat):

Till Socialstyrelsen, Läkemedelsverket.

Vi läser och hör dagligen begreppet: vetenskapligt beprövat, evidensbaserat och vetenskapligt testat.

Vetenskapliga studier har visat att …...

Vilka är de kriterier som måste uppfyllas för att en studie skall kunna anses vara vetenskapligt genomförd? Vilka lagrum åberopas?

För kliniska läkemedelsstudier finns internationella riktlinjer framtagna för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Riktlinjerna utvecklas löpande och är allmänt tillgängliga (se http://www.ich.org/). Detta är en internationell vägledning och är inte strikt reglerad i något lagrum.

I vilka fall räcker det med att presentera en studie som baserats på lästa patientjournaler som förts under ett antal år, där inte ens patienterna varit medvetna om att de varit delaktiga i en studie?

För vissa epidemiologiska studier kan denna typ av data tänkas vara adekvata. Om det är adekvat metodologi är ju helt avhängigt vilken specifik vetenskaplig fråga man vill besvara. I normalfallet inhämtas informerat samtycke innan en klinisk studie genomförs.

Vad jag förstår så ligger bevisbördan gällande funktion, verkan och säkerhet på tillverkarens sida och så gör även ansvaret. Med andra ord så är det tillverkaren som förser alla involverade parter med evidensmaterial för att kunna erhålla sina tillstånd. Detta sker i tillverkarens egen regi eller via anlitade av utomstående forskare. Det stämmer att bevisbördan och det övergripande medicinska ansvaret ligger hos ansökaren som står för produktens utveckling. Läkemedelsverket ansvarar, i samarbete med andra läkemedelsmyndigheter i EU, för bedömningen av hela dokumentationen och för löpande kvalitets kontroll. Den allmänna godkännande processen är sammanfattad i Läkemedelsboken 2011-2012, sid 1406-15.

Accepteras studierna direkt av eller initierar ni  någon form av test via oberoende forskare med tanke på medborgarnas hälsa och säkerhet. Studierna och annan data granskas och bedöms av läkemedelsverket vanligtvis vid upprepade tillfällen under ett nytt läkemedels utvecklingsfas. Ofta konsulteras oberoende experter i samband med sådan bedömning. Det är mycket vanligt att nya eller kompletterande studier initieras som resultat av sådan granskning. Myndigheten bekostar normalt sett inte nya oberoende studier men kan framföra krav om t ex extra oberoende externa säkerhetskommitteer som kan ge ytterligare bedömning av biverkningsprofilen i en studie.

Myndigheten gör också kvalitetskontroller bl a som inspektioner hos de forskare som är involverade på klinikerna under pågående studier.

Vilka är de lagar, regelverk och/eller riktlinjer som styr dessa forskningsprojekt när det gäller säkerställande bevisning om att en substans, en produkt, kan anses som säker? Finns det regler som styr hur länge något måste testas innan det får lov att släppas ut på den öppna marknaden? Förutom de övergripande riktlinjer som nämnts ovan ger myndigheter ut mer specifika riktlinjer för många olika typer av läkemedel och sjukdomstillstånd för att ge ytterligare stöd för planeringen av dokumentationsstudier. Dessa riktlinjer kan beröra bl a längden av säkerhetsstudier. För varje enskild produkt görs alltid en bedömning av myndigheten om nytta /risk förhållandet baserat på tillgänglig information innan godkännande ges för att släppa produkten på marknaden.

Finns det olika regelverk för studier gällande GMM, GMO, nano, vaccin och övriga läkemedel?

Att nämna:

Tidsperspektiv, försöksobjekt, mängd, kontinuerlig uppföljning etc. Mer specifika guidelines kan sökas via europeiska myndighetens portal (http://www.emea.europa.eu/ema/ under regulatory, human medicine, scientific guidelines, biologicals i detta fall)

Eller är det helt enkelt så att tillverkarna har rätt att besluta var, när, hur och under vilka kriterier som de vetenskapliga testerna skall utföras? För att ett nytt läkemedel ska kunna bli godkänt bör testerna ha utförts i enlighet med den vägledning tillverkarna fått genom generella riktlinjer och specifika påpekanden under utvecklingen. Avsteg från detta måste vara mycket välmotiverade.

Önskar beröra ett exempel, ett som vi är många som funderar över just nu:

Ponera att:

Ett nytt nanovaccin lanseras på marknaden.

Enligt tillverkaren så är det testat och till bevis så har man ex antal s.k. vetenskapliga studier som underlag.

Ett tillbud inträffar, låt oss säga ett dödsfall. Obduktionen visar ingenting och är svårutförd eftersom det inte verkar finnas tillräcklig kunskap om hur nanopartiklarna interagerar / reagerar i kroppens alla delar och det försvårar, eftersom man då inte heller vet exakt var man skall leta. Vad som händer kemiskt i själva hjärnan när vaccin innehållet passerat blod hjärn-barriären, vet man inte, eftersom man inte kan obducera och testa på levande människor  Det saknas utrustning för att kunna genomföra dessa tester.

I fall som detta vad är det som ligger till grund för ett godkännande?

Görs godkännande via den gyllene undantagsregeln?

Utan att känna till detta specifika exempel så är det vanskligt att kommentera. Det du tar upp handlar delvis om hur vi kan minimera riskerna och hur man balanserar riskerna mot nyttan för att ta ställning till godkännande av nya produkter.Principerna för hur det går till har vi diskuterat ovan.

En annan viktig aspekt handlar om att fånga upp signaler om möjliga allvarliga biverkningar av godkända läkemedel (eller tekniker) som t ex detta oklara dödsfall. Det är viktigt att sådana observationer rapporteras och att data sammanställs av sådana observationer så att man kan förbättra möjligheten att bedöma möjliga orsakssamband (kanske specifikt nytt läkemedel eller en ny teknik) och att kunna informera och agera för patienternas bästa. Som du påpekar kan det finnas samband som vi idag ännu inte förstår. Denna typ av övervakning av läkemedel i användning genom bl a biverkningsrapportering är en viktig del av kvalitetskontrollen av läkemedel som läkemedelsverket bedriver .              

FDA chefen I USA uttryckte sig som så att ibland hamnar man i ett läge där man måste välja mellan pest och kolera. M.a.o. man har ett visst överseende med helt nya framforskade tekniker och produkter – forskning är framtiden. Och som avslutning sade hon att alla vet ju att det inte finns ett enda läkemedel som inte är skadligt för kroppen.

Vi har alla ett val här i livet och möjligheten att välja vad som är rätt för oss själva som individer. Men för att kunna göra ett moget och väl genomtänkt val så måste man veta förutsättningarna för informationens framtagande. Detta är andemeningen med mina frågor.

Läkemedelsverket bedömer att de läkemedel vi har godkända för marknadsföring i Sverige har ett positivt nytta/risk förhållande. Vad som är ett postivt nytta/risk förhållande för en enskild patient måste bedömas av den behandlande läkaren. Om ditt val gäller din egen eller närståendes läkemedelsbehandling bör du i första hand diskutera detta med din läkare. Hoppas att dessa svar ändå kan vara av värde för dig.

Bror Jonzon

Läkemedelsverket        

Tack Bror Jonzon för att du svarade på mina frågor. Några frågeluckor har blivit fyllda och nya frågor har dykt upp på min tankehimmel. Givetvis så bör vi alltid ta en ordentlig diskussion med patientansvarig läkare tillsammans med inhämtad information. 
Notera att bör inte innebär att man måste - det är bara en rekommendation!  (se ovan testerna bör istället för testerna skall).