onsdag 28 november 2012

Oförsäkrade generiska läkemedel. Del 2



From: plhopkins2003@hotmail.com
To: johan.waller@sverigesapoteksforening.se; anders.ohlen@lakemedelsforsakringen.se
Subject: RE: Oförsäkrade generiska läkemedel
Date: Wed, 28 Nov 2012 08:39:47 -0500
Hej Johan och Anders,

Vill tacka er båda för att ni tog er tid och besvarade mina frågor inom bara några timmar.
Jag är överväldigad och mycket tacksam för ert professionella agerande.

Med vänlig hälsning
Pia Lindqvist Hopkins

Subject: Re: Oförsäkrade generiska läkemedel
From: johan.waller@sverigesapoteksforening.se
Date: Wed, 28 Nov 2012 08:51:07 +0100
CC: Anders.Ohlen@lakemedelsforsakringen.se
To: plhopkins2003@hotmail.com

Hej Pia,
Den myndighet som varje månad bestämmer vilket generika som ska säljas på apotek är Tandvårds- och läkmedelsförmånsverket (TLV). Man gör detta genom att utse det billigaste läkemedlet inom över tusen olika utbytesgrupper varje månad.

Vidare är det Läkemedelsverket som godkänner läkemedel för försäljning på den svenska marknaden. Jag hänvisar till dem för ytterligare information om detta.

Frågan om Läkemedelsförsäkringen utreds just nu på uppdrag av regeringen. Utredningens förslag kommer att presenteras i april nästa år.

Med vänliga hälsningar


//Johan Wallér


Johan Wallér, VD
Sveriges Apoteksförening
Wallingatan 26 B
111 24 Stockholm

+46 70 239 16 06
johan.waller@sverigesapoteksforening.se 


28 nov 2012 kl. 06:26 skrev Anders Öhlén:


Hej Pia!
 
Jag besvarar här de frågor som jag tolkar som riktade till mig:
 
En produktansvarsförsäkring täcker företagets ansvar om det är fel på varan. De allra flesta läkemedelsskador som vi ersätter gäller kända biverkningar på varor som inte är felaktiga enligt produktansvarslagen. För dessa skador ser jag små möjligheter att få ut någon ersättning från företagen direkt eller via stämning.
Det är företagen själva som valt att stå utanför, vi önskar alla företag välkomna.

Hälsningar
Anders

Anders Öhlén
VD
LFF Service AB
Läkemedelsförsäkringen 
Ringvägen 100
Box 17608
118 92 Stockholm
Tel 08-462 37 00
Mobil 070 200 1620
E-post: anders.ohlen@lff.se
Hemsida: www.lakemedelsforsakringen.se
----------------------------------------------------------------------

From: plhopkins2003@hotmail.com
To: registrator@mpa.se
Subject: FW: Oförsäkrade generiska läkemedel
Date: Wed, 28 Nov 2012 08:46:00 -0500
Till Läkemedelsverket:

Vänligen besvara min fråga gällande godkännande av läkemedel för försäljning.
Önskar även få era synpunkter gällande den trygghetsförsäkran som Apoteksgruppen
gör i sina utskick som går till hushållen.
Och så är det bara att vänta och se vilka synpunkter och svar Läkemedelsverket har på mina frågor.


tisdag 27 november 2012

Oförsäkrade Generiska Läkemedel

  
From:automatsvar@regeringen.se
Sent:Tue 11/27/12 5:01 PM
To: s.registrator@regeringskansliet.se
Cc: plhopkins2003@hotmail.com



Från: Pia Lindqvist Hopkins
 
E-postadress: plhopkins2003@hotmail.com
 
Meddelande: Till: Göran Hägglund, ansvarig och utvald representant i Alliansen
Till: Anders Öhlen, VD, Läkemedelsförsäkringen
Till: Johan Wallér, VD, Apoteksföreningen
 
Betr.: Oförsäkrade läkemedel, ”generiska läkemedel”.
 
Jag blev mycket glad över att denna problematik kom upp i dagens nyheter på SVT2. Detta eftersom det stora flertalet läkare och sjuksköterskor faktiskt inte har en aning om denna lag och den problematik som en skada eller annan biverkning kan få för patienten. De intervjuer som gjordes väckte ytterligare frågeställningar som jag nu önskar få svar på.
 
Johan Wallér sade att det är myndigheterna som bestämmer vilka läkemedel som får lov att köpas in. Vilken eller vilka är dessa?
 
Apoteken är tvingade att erbjuda billigare mediciner ”generika”. Ett erbjudande kan man som patient tacka nej till. Men när det påstås att Staten har lagstadgat så faller den möjligheten. Lite olika uppgifter här. Vad är det som gäller och varför får inte patienterna denna information redan vid receptutskrivningen?
 
Önskar även få klargjort när det gäller eventuell ersättning som tillverkaren kan tänkas utge, den som betalas ut via deras produktförsäkring. Täcker denna både kända och okända biverkningar?
Är det tillverkaren av det generiska läkemedlet som väljer att inte gå med i läkemedelsförsäkringen eller är det så att de inte blir godkända? Vilka skillnader medför detta för en eventuellt drabbad patient?
 
Vidare nämndes att det säljs vältestade läkemedel i Sverige. 
Vem testar det generiska läkemedlet och görs det några uppföljande studier över huvudtaget? Vilka är kriterierna?
 
Tyvärr lämnar Apoteksgruppen inte ut någon kontaktinformation men kanske Apoteksföreningen har möjlighet att vidarebefordra min frågeställning som handlar om huruvida de tar ansvar på riktigt eller ej när det gäller patienters trygghet.
 
 
Alliansen har bestämt att individer som skadas eller drabbas av biverkningar skall tvingas till att starta en egen rättsprocess och någon borde nog redan nu, fundera över, hur bedömning kan komma att göras med tanke på att det kanske kan finnas en vilseledande marknadsföring med i bilden.
Om den skadade förlorar rättsprocessen, vad händer då? Är det meningen att en fysisk skada skall kompletteras med en ekonomisk?
 
Emotser svar inom 15 dagar.
 
Med vänlig hälsning
Pia Lindqvist Hopkins
 
 
 
 
 
Karlstad, 2012-11-19
Till; Marknadsföringsansvarig på Apoteksgruppen.
 
Anledningen till att jag tillskriver Er är, att jag reagerade på textens innehåll och huruvida ni verkligen kan garantera, att de läkemedel som erbjuds som ersättning, i verkliga livet, är trygga att använda.
 
Vad jag förstår så finns det en hel del preparat idag som inte omfattas av läkemedelsförsäkringen. Och jag vet att det är få som vid inköp får denna information. Istället får de höra att det är tryggt eller lika säkert.
 
Det finns kunder som på grund av hög överkänslighet inte vågar testa okända preparat/märken, med rädsla för sitt liv, och de brukar själva fråga och vara påstridiga när det gäller denna typ av information. 
Lämnar ni vid ”oförsäkrade läkemedel” ut någon form av information som talar om vart era kunder skall vända sig vid ett eventuellt ekonomiska anspråk utifall en känd eller okänd biverkning skulle inträffa?
 
Oförsäkrade läkemedel är i mina ögon och öron, inget annat än, ”otrygga ersättare”. De borde inte ens användas som ersättningsmedel även om det finns en lag som föreskriver att ekonomin skall styra över eventuella risker samt människors hälsa och säkerhet.
 
Står ni för den ekonomiska tryggheten utifall någon allvarlig biverkning
skulle inträffa? Eller vem gör det?
 
Pågår det någon korrespondens/dialog med Läkemedelsverket, läkare och/eller lagstiftare i detta ämne?
 
Vore tacksam om denna ansvarsfråga kunde utredas. Står ni för garanterad trygghet eller ej!
 
Emotser svar inom 10 dagar.
 
På förhand tack för hjälpen.
 
 
 
 
 
www.apoteksgruppen.se
 
Betr.: Ert reklamutskick apoteksgruppen 5.2012
Inspiration från ditt apotek.
 
På sidorna 5-6 kan man läsa Allt om recept
 
citerar:
 
Byta medicin?
Varför då?
Ibland när du hämtar ut receptbelagd
medicin vill personalen på ditt apotek
byta ut det läkemedel läkaren skrivit
ut mot ett annat. Skälet är att det
numera är lag på att du i första hand
skall erbjudas det billigaste likvärdiga
läkemedlet som finns inom ramen för
högkostnadsskyddet.
 
Utbytbara läkemedel ska:
*innehålla samma aktiva bestånds-
dela(ar) och innehålla samma mängd
av de aktiva bestånds-delarna.
*ha beretts, det vill säga tillverkats, 
på samma sätt.
*I övrigt ha bedömts som likvärdiga
av Läkemedelsverket. Bedömningen
omfattar såväl sammanvägd effekt 
och säkerhet som hanterbarhet och
produktinformation.
*Det läkemedel du
erbjuds har med 
andra ord samma
verkan och är
lika tryggt att
använda som
det som står
på receptet.
Men det är
billigare.
 
 
Fakta som jag inhämtat säger följande:
 
 
Definition:   Generiska läkemedel eller generika är läkemedel som innehåller samman verksamma ämne(n) som ett originalläkemedel vilket förlorat sitt patentskydd och dokumentationsskydd (s.k. dataexklusivitet). De kan produceras av flera tillverkare och till lägre kostnader eftersom de kan godkännas utan att behöva upprepa de studier som visar läkemedlets effekt och säkerhet. I stället krävs att den som vill marknadsföra ett sådant läkemedel visar s.k. bioekvivalens, d.v.s. att de(t) verksamma ämnet/ämnena tas upp i kroppen på samma sätt som originalläkemedlet. Kraven vad det gäller kvalitetsdokumentation, d.v.s. tillverkning, kontroll, stabilitet etc. är desamma som för ett originalläkemedel.
Ett generiskt läkemedel kan precis som originalläkemedel ha ett fantasinamn, men ofta namnges de med substansnamnet (det generiska namnet) följt av namnet på det läkemedelsföretag som marknadsför läkemedlet.
 
 
Mats Magnusson
försäkringsjurist, Stockholm
mats.magnusson.44@gmail.com
I LT 11/2012 (sidan 529) lämnar Hans Dunér kloka synpunkter på ett begynnande svek mot konsumenter av läkemedel, förskrivna eller receptfria. Skyddet från Läkemedelsförsäkringen urholkas, och detta sker mycket diskret. Anledningen till detta syns vara ren och snöd vinning hos producent/importör och även landsting. 
Skador på grund av biverkningar vid användning av läkemedel är stort ett problem. Skador på grund av förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningar kan enligt lag ersättas från Patientförsäkringen. Svårare biverkningar vid korrekt använda läkemedel kan ersättas från Läkemedelsförsäkringen. Okända biverkningar ersätts till stor del. Även väl kända biverkningar kan efter skälighetsbedömning ersättas om de är av en viss svårhetsgrad. Den sistnämnda ersättningsmöjligheten är unik för de nordiska länderna, med Sverige som föregångsland. Ersättningen grundas på ett frivillig ersättningsåtagande som är försäkrat i Läkemedelsförsäkringen (LFF Service AB), som även reglerar skadorna. Innan denna försäkring trädde i kraft hade inte någon genom domstolsprocess lyckats få ersättning för en skada orsakad av läkemedel. Orsaken är de stora svårigheterna att bevisa vårdslöshet hos producenten. Nu betalar Läkemedelsförsäkringen ut i snitt 35 miljoner kronor om året i ersättning. Den största delen av ersättningen avser just dessa svårare, kända biverkningar. 
När undertecknad på apoteket konfronterades med problemet vid utbyte till annat läkemedel, som visade sig vara oförsäkrat, togs kontakt med KRKA Sverige AB, med moderbolaget (?) i Slovenien. Bolagets svenska vd svarade att de inte var med i den svenska läkemedelsförsäkringen, men att man hade andra försäkringar vid skador på patienter. På frågan om denna försäkring även täcker kända bieffekter (wellknown side-effects) blev svaret nej. Man »fick« inte teckna en svensk försäkring på order av moderbolaget i Slovenien. Att ett bolag avstår från att teckna en läkemedelsförsäkring bidrar självklart till möjligheter att hålla priset lågt. 
Den sittande utredningen rörande vissa frågor om prissättning inom läkemedelsområdet (S 2011:07) har fått tilläggsdirektiv (Dir. 2011:82) med uppdrag att bland annat lämna ett författningsförslag avseende »vad som bör avses med ett godtagbart skydd hos en försäkring som är obligatorisk för att ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna«. Detta och allt annat i utredningen ska vara klart till den 1 september i år. 
Förhoppningsvis kan detta lösa problemet med oförsäkrade läkemedel. Om problem skulle uppstå med en obligatorisk försäkring finns en annan lösning att pröva. Införandet av den nuvarande försäkringen 1975 föregicks av långa diskussioner om hur man skulle få med alla producenter och importörer. Sedan några nordeuropeiska bolag visat ovilja att ansluta sig, diskuterades i utredningen möjligheten att föreskriva att det på förpackningar av oförsäkrade läkemedel klart skulle anges: »Detta läkemedel omfattas inte av Läkemedelsförsäkringen.« Dessa diskussioner bidrog till att anslutningen till försäkringen blev så gott som fullständig.
 
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18046
 
»Läkare känner inte ens till Läkemedelsförsäkringen«
 
Einar Perman
leg läkare, Stockholm
einar.perman@gmail.com 
I ett brev i LT 11/2012 (sidan 529) påpekar Hans Dunér det förrädiska i att patienter som behandlas med läkemedel från vissa företag inte kan vända sig till Läkemedelsförsäkringen (LF) om de drabbas av en allvarlig biverkning. Det beror på att företagen i fråga inte anslutit sig till LF. Brevet pekar på svårigheterna för patienten att veta att ett läkemedel omfattas av LF eller är utbytt på apoteket mot annat läkemedel som också omfattas av LF. Jag delar helt hans uppfattning att alla patienter, om de tillfrågades, skulle föredra läkemedel från företag anslutna till LF. Hans Dunér skriver också: »Alla läkare är nog inte heller medvetna om att problemet finns.« Tyvärr känner många läkare inte ens till LF, trots att den funnits sedan 1978. Båda dessa problem bör åtgärdas eftersom detta är en fråga om patienters säkerhet och rättigheter. De som är ansvariga för läkarnas grundutbildning bör göra något åt saken.
 
 
TLV: Lösning kräver lagstiftning
 
Inger Erlandsson
chef för apoteksavdelningen på TLV 
Det är en viktig fråga som Hans Dunér tar upp i LT 11/2012 (sidan 529), där han beskriver problemet med att alla läkemedelsföretag inte är anslutna till Läkemedelsförsäkringen (LF). En lösning kräver emellertid lagstiftning. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har därför tidigare uppmärksammat Socialdepartementet på detta. En statlig utredning under Socialdepartementet har nu regeringens uppdrag att ge förslag på hur en obligatorisk läkemedelsförsäkring ska utformas inom förmånerna.


 

måndag 26 november 2012

Bröstcancer nya rön och mammografi




citerar:

It can also be argued that the very organizations advocating aggressive screenings—like Susan G. Komen—are engaged in fraud for using misleading statistics to promote screening, offering free screenings that may or may not raise the risk of future development of cancer, and by skirting scientifically relevant issues to breast cancer, like its link to BPA.
Unfortunately women are driven by massive amounts of fear of breast cancer, so much so that some individuals are
actually cutting off their breasts in order to be risk-free.

Read more:
http://naturalsociety.com/one-third-tumors-mammograms-harmless/#ixzz2DKxkYwzN

 
Kan det vara så att kvinnors rädsla för bröstcancer medför att vi tar dåligt underbyggda beslut?
Ett bra besked innebär att vi kan leva vidare ett tag till, eller?

Kändisar väljer att ta bort sina bröst av rädsla för en eventuell framtida cancer, en som de ännu inte drabbats av. Är detta en marknadsföringskampanj baserad på avancerade gissningar enligt en ny dna-teknik? Eller är de nya testen 100% rättvisande?

Om dessa kvinnor trots allt drabbas av cancer och det inte finns några bröst för cancern att fästa i - vad händer då egentligen - väljer den att försvinna eller söker den en ny plats?

En bekant till mig opererade bort båda brösten pg.av tumörer och diagnosen är nu att bröstcancern spridit sig..... nu stundar nya behandlingar..... cellgifter, strålning, syrgas och morfinplåster.
Vad hände egentligen? Ingen som vet, ingen som vet...

Skall bli mycket intressant att följa denna nya forskning.
 
 

söndag 25 november 2012

Mammografi ger bröstcancer?

Mammografi anses vara bröstcancerns heliga gral. Vem har inte någon i sin familj, på sitt arbete eller i sin bekantskapskrets som drabbats av detta helvete?
En ny oroande studie publicerades i New England Journal of Medicine och något viktigt togs upp. Något som många kvinnor diskuterat i det fördolda, i varje fall i min åldersgrupp. Hur säkra kan vi vara på att röntgenstrålarna inte ger oss cancer?
Mammografin kan ha orsakat cancer i sig självt. Vilket faktiskt innebär att det finns en möjlighet att mammografin totalt sett orsakat mer skada än nytta för miljontals kvinnor.

Jag dog nästan sa en kvinna till mig som jag känner ganska väl. Mammografin visade något som inte skulle vara där. Diagnosen cancer diskuterades innan man ens visste vad det var. Måhända kan man kalla detta för en överdiagnostisering. Provet visade en ofarlig fettknöl. Men om det nu skulle varit en liten tumör så kanske den skulle kunnat gå tillbaka av sig själv….. Jag har diskuterat detta med kvinnor i flera år och glädjande nog så finner jag några som har samma teori och tankar som jag…. Äntligen!

Tidsskriften Lancet Oncology publicerade en kohortstudie förra året där det konstaterades att även kliniskt verifierade ”invasiva” cancertyper verkar gå tillbaka med tiden om de lämnas obehandlade.
Ingen mammografi, ingen diagnos, ingen oro – ett faktum som man måste ta sig en rejäl funderare över. Är det fel att låta kroppen sköta sig själv i vissa lägen?

Detta måste ställas i relation till alla de negativa hälsoeffekterna som en överdiagnostik och överbehandling innebär för bröstcancerpatienten. Operation, strålning, cellgift och andra hormon-behandlingar. Samt allt trauman som följer varje steg med start vid diagnos, behandling ända fram till uppföljning och friskförklaring.
Sedan skall vi inte förglömma annat som blivit sönderstrålat och som leder till livslångt lidande och medicinering.

Forskare vet så mycket om DNA idag och att man inte bör störa självreparerande mekanismer som ingår i kroppens immunförsvar.
Om den nya forskningen är sann så kan man lugnt säga att hela bröstcancerindustrin bör se över sina metoder och möta de nya, istället för att fortsätta använda föråldrade evidensbaserade metoder som anses höra till det förflutna. 




http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1206809





Dokumentär om vaccinskada.

SVT2 28 nov 22.15

Kommer att publiceras i SVT Play
Svensk nyhetsdokumentär från 2012. Om att leva med narkolepsi. 14-åriga Emelie Olsson är ständigt trött men kan ändå inte sova på natten. För tre år sedan följde hon myndigheternas uppmaningar och vaccinerade sig mot svininfluensa. Strax efter drabbades hon och hundratals andra barn och unga av narkolepsi. Hur är det att leva med denna livslånga sjukdom? Och vem ska ta ansvar för att hon blev sjuk?
Även i SVT2 29/11, SVT2 30/11 och SVT2 1/12
Textat sid. 299


Jag har bekanta som i sin närmaste krets har personer som drabbats. En arbetskollega har en kompis som brukar somna på krogarna, sjukt häftigt tycker den kamratgruppen. Man ser de narkolepsidrabbade lite överallt nu för tiden.... på bibban, på bussen, på tåget.....

När skall denna hysteri av massproducerade vaccin bromsas och kommer vi någonsin att gå tillbaka till gammal hederlig beprövad forskning eller skall vi fortsättningsvis tala risker och pandemier för att kunna testa direkt på försöksobjekten?


När kommer nästa vaccinskada och vilket vaccin kommer att vara den orsakande faktorn?

Majsallergiker vet du vad som innehåller majs?

Majs och speciellt den gmo-odlade får större och större användningsområden. Tyvärr är det väl så att till och med är för mycket den tillverkande Livsmedelsindustrin, det går rasande fort helt enkelt. Detta är ett elände för allergiker som nu måste bli extra uppmärksamma på vad de stoppar i sina munnar.
Ta till exempel sojalecitin eller bara benämningen lecitin, det är inte alla som knyter den ingrediensen till majs.
Likaså är det med askorbinsyra (vitamin C) - tankarna går till citrusfrukter.... i varje fall i min tankevärld.

Här kommer en liten nätt lista över vad allergiker samt de som inte vill inta gmo-majs bör kontrollera upp före intagandet. Notera att det inte behöver vara majs som används bara att "det kan vara gjort på majs".

·  Acetic acid Ättiksyra
·  Alcohol Alkohol
·  Alpha tocopherol Alfa-tokoferol
·  Artificial flavorings Konstgjorda aromer
·  Artificial sweeteners Konstgjorda sötningsmedel
·  Ascorbates Askorbater
·  Ascorbic acid Askorbinsyra
·  Aspartame (Artificial sweetener) Aspartam (sötningsmedel Artificiell)
·  Astaxanthin Astaxantin
·  Baking powder Bakpulver
·  Barley malt* (generally OK, but can be contaminated) Kornmalt * (i allmänhet OK, men kan vara förorenat)
·  Bleached flour* Blekt mjöl *
·  Blended sugar (sugaridextrose) Blended socker (sugaridextrose)
·  Brown sugar* (generally OK if no caramel color) Brunt socker * (i allmänhet OK om ingen karamell färg)
·  Calcium citrate Kalciumcitrat
·  Calcium fumarate Calcium fumarate
·  Calcium gluconate Kalciumglukonat
·  Calcium lactate Kalciumlaktat
·  Calcium magnesium acetate (CMA) Kalcium magnesium acetat (CMA)
·  Calcium stearate Kalciumstearat
·  Calcium stearoyl lactylate Kalciumstearoyl laktylat
·  Caramel and caramel color Karamell och karamellfärg
·  Carbonmethylcellulose sodium Carbonmethylcellulose natrium
·  Cellulose microcrystalline Mikrokristallin cellulosa
·  Cellulose, methyl Cellulosa, metyl
·  Cellulose, powdered Cellulosa, pulvriserad
·  Cetearyl glucoside Cetearyl glukosid
·  Choline chloride Kolinklorid
·  Citric acid* Citronsyra *
·  Citrus cloud emulsion (CCS) Citrus moln emulsion (CCS)
·  Coco glycerides (cocoglycerides) Coco glycerider (cocoglycerides)
·  Confectioners sugar Konditori socker
·  Corn alcohol, corn gluten Majs alkohol, majsgluten
·  Corn extract Majs extrakt
·  Corn flour Majsmjöl
·  Corn oil, corn oil margarine Majsolja, majsolja margarin
·  Corn starch Majsstärkelse
·  Corn sweetener, corn sugar Majs sötningsmedel, majs socker
·  Corn syrup, corn syrup solids Majssirap, majssirap
·  Corn, popcorn, cornmeal Majs, popcorn, majsmjöl
·  Cornstarch, cornflour Majsstärkelse, majsmjöl
·  Crosscarmellose sodium Crosscarmellose natrium
·  Crystalline dextrose Kristallint dextros
·  Crystalline fructose Kristallin fruktos
·  Cyclodextrin Cyklodextrin
·  DATUM (a dough conditioner) DATUM (en deg konditioneringsmedel)
·  Decyl glucoside Decylglukosid
·  Decyl polyglucose Decyl polyglukos
·  Dextrin Dextrin
·  Dextrose (also found in IV solutions) Dextros (som också finns i IV-lösningar)
·  Dextrose anything (such as monohydrate or anhydrous) Dextros något (t.ex. monohydrat eller vattenfri)
·  d-Gluconic acid D-glukonsyra
·  Distilled white vinegar Destillerat vit vinäger
·  Drying agent Torkmedel
·  Erythorbic acid Erytorbinsyra
·  Erythritol Erytritol
·  Ethanol Etanol
·  Ethocel 20 Ethocel 20
·  Ethylcellulose Etylcellulosa
·  Ethylene Eten
·  Ethyl acetate Etylacetat
·  Ethyl alcohol Etylalkohol
·  Ethyl lactate Etyllaktat
·  Ethyl maltol Etylmaltol
·  Fibersol-2 Fibersol-2
·  Flavorings* Aromer *
·  Food starch Livsmedelsstärkelse
·  Fructose* Fruktos *
·  Fruit juice concentrate* Fruktjuicekoncentrat *
·  Fumaric acid Fumarsyra
·  Germ/germ meal Germ / groddar måltid
·  Gluconate Glukonat
·  Gluconic acid Glukonsyra
·  Glucono delta-lactone Glukono-delta-lakton
·  Gluconolactone Glukonolakton
·  Glucosamine Glukosamin
·  Glucose* Glukos *
·  Glucose syrup* (also found in IV solutions) Glukossirap * (även i IV-lösningar)
·  Glutamate Glutamat
·  Gluten Gluten
·  Gluten feed/meal Gluten feed / måltid
·  Glycerides Glycerider
·  Glycerin* Glycerin *
·  Glycerol Glycerol
·  Golden syrup Gyllene sirap
·  Grits Grits
·  High fructose corn syrup Majssirap med hög fruktoshalt
·  Hominy Hominy
·  Honey* Honung *
·  Hydrolyzed corn Hydrolyserat majs
·  Hydrolyzed corn protein Hydrolyserat majsprotein
·  Hydrolyzed vegetable protein Hydrolyserat vegetabiliskt protein
·  Hydroxypropyl methylcellulose Hydroxipropylmetylcellulosa
·  Hydroxypropyl methylcellulose pthalate (HPMCP) Hydroxipropylmetylcellulosa pthalate (HPMCP)
·  Inositol Inositol
·  Invert syrup or sugar Invertsocker sirap eller socker
·  Iodized salt Iodized salt
·  Lactate Laktat
·  Lactic acid* Mjölksyra *
·  Lauryl glucoside Lauryl glucoside
·  Lecithin Lecitin
·  Linoleic acid Linolsyra
·  Lysine Lysin
·  Magnesium citrate Magnesiumcitrat
·  Magnesium fumarate Magnesium fumarat
·  Magnesium stearate Magnesiumstearat
·  Maize Majs
·  Malic acid Äppelsyra
·  Malonic acid Malonsyra
·  Malt syrup from corn Maltsirap från majs
·  Malt, malt extract Malt, maltextrakt
·  Maltitol Maltitol
·  Maltodextrin Maltodextrin
·  Maltol Maltol
·  Maltose Maltos
·  Mannitol Mannitol
·  Methyl gluceth Metyl gluceth
·  Methyl glucose Metylglukos
·  Methyl glucoside Metylglukosid
·  Methylcellulose Metylcellulosa
·  Microcrystaline cellulose Mikrokristallin cellulosa
·  Modified cellulose gum Modifierad cellulosagummi
·  Modified corn starch Modifierad majsstärkelse
·  Modified food starch Modifierade livsmedel stärkelse
·  Molasses* (corn syrup may be present; know your product) Melass * (majssirap kan finnas, vet din produkt)
·  Mono- and di- glycerides Mono-och di-glycerider
·  Monosodium glutamate Mononatriumglutamat
·  MSG MSG
·  Natural flavorings* Naturliga aromer *
·  Olestra/Olean Olestra / Olean
·  Polenta Polenta
·  Polydextrose Polydextros
·  Polylactic acid (PLA) Polymjölksyra (PLA)
·  Polysorbates* (eg Polysorbate 80) Polysorbater * (t.ex. Polysorbate 80)
·  Polyvinyl acetate Polyvinylacetat
·  Potassium citrate Kaliumcitrat
·  Potassium fumarate Kalium fumarat
·  Potassium gluconate Kaliumglukonat
·  Powdered sugar Strösocker
·  Pregelatinized starch Förgelatinerad stärkelse
·  Propionic acid Propionsyra
·  Propylene glycol* Propylenglykol *
·  Propylene glycol monostearate* Propylenglykolmonostearat *
·  Saccharin Sackarin
·  Salt (iodized salt) Salt (iodized salt)
·  Semolina (unless from wheat) Mannagryn (om från vete)
·  Simethicone Simetikon
·  Sodium carboxymethylcellulose Natriumkarboximetylcellulosa
·  Sodium citrate Natriumcitrat
·  Sodium erythorbate Natriumerytorbat
·  Sodium fumarate Natriumfumarat
·  Sodium lactate Natriumlaktat
·  Sodium starch glycolate Natriumstärkelseglykolat
·  Sodium stearoyl fumarate Natrium stearoyl fumarat
·  Sorbate Sorbatet
·  Sorbic acid Sorbinsyra
·  Sorbitan* (anything) Sorbitan * (något)
·  Sorbitol Sorbitol
·  Sorghum* (not all is bad; the syrup and/or grain CAN be mixed with corn) Sorghum * (inte alla är dåligt,  sirap och / eller spannmål kan blandas med majs)
·  Splenda (Artificial sweetener) Splenda (sötningsmedel)
·  Starch (any kind that's not specified) Stärkelse (alla slag som inte är specificerad)
·  Stearic acid Stearinsyra
·  Stearoyls Stearoyls
·  Sucralose (Artificial sweetener) Sukralos (Artificiell sötningsmedel)
·  Sucrose Sackaros
·  Sugar* (not identified as cane or beet) Socker * (inte identifieras som sockerrör eller sockerbetor)
·  Threonine Treonin
·  Tocopherol (vitamin E) Tokoferol (vitamin E)
·  Treacle (aka golden syrup) Sirap (aka sirap)
·  Triethyl citrate Trietylcitrat
·  Unmodified starch Omodifierad stärkelse
·  Vanilla, natural flavoring Vanilj, naturlig arom
·  Vanilla, pure or extract Vanilj, ren eller extrahera
·  Vanillin Vanillin
·  Vegetable anything that's not specific* Vegetabiliska något som inte är specifikt *
·  Vinegar, distilled white Vinäger, destillerat vit
·  Vinyl acetate Vinylacetat
·  Vitamin C* and Vitamin E* Vitamin C * och vitamin E *
·  Vitamins* Vitaminer *
·  Xanthan gum Xantangummi
·  Xylitol Xylitol
·  Yeast* Jäst *
·  Zea mays Zea mays
·  Zein Zein


p.s. Glöm inte att fråga på Apoteket också eftersom det finns ett antal läkemedel och vitaminer som innehåller majs som tillsatsmedel.