I dessa tider borde skolan och dess ledarskap diskuteras lite oftare. Man pratar vanligtvis om lustbarn och pliktbarn men på något sätt så faller ledarskapet mellan stolarna. Det borde vara självklart att varje välutbildad rektor började varje skolår med en personalinventering. Förutom kompetens i de olika ämnena så skall vederbörande även kartlägga hur många lustlärare och pliktlärare som skolan har som anställda.
Jag känner endast ett fåtal lärare men vad jag hör och känner är att de omges av likasinnade kollegor. Om den som anställer har lustlärare som favoriter… vad händer då med skolan, kvalitén på utbildningen och det allra viktigaste barnens framtid? Lustbarnen kommer förmodligen att trivas med att göra vad de själva vill och om deras föräldrar inte tar tag i styret så försvinner de åren. Pliktbarnen hamnar förmodligen i psykiatrisvängen eftersom de känner sig mindervärdiga och understimulerade. Det blir naturligtvis omvänt om skolan har övervägande pliktlärare.
Visst kan man diskutera i all evighet om att en lärare skall vara tillräckligt utbildad så att vederbörande kan ge båda grupperna allt de behöver för att få en så bra grund att stå på som möjligt inför det kommande: resten av individens liv. Men det är inte så och det vet vi alla vid det här laget. Sedan staten lämnade över styret till kommunerna så handlar det i första hand om ekonomi. Vad har man då gjort för att bli av med behöriga lärare? Man har omorganiserat, slimmat, på längden, bredden och tvären. Skolmaterial är inte heller så viktigt. Men vad har detta inneburit i praktiken? Hur har man kringgått lagar, rekommendationer och förordningar?
Enkelt, man fastanställer inte längre. De tjänster som utannonseras är oftast på deltid och tidsbegränsade. En behörig lärare kan inte konkurrera med en obehörig eftersom de kräver att få betalt för sina kunskaper. Alliansens nya idé om att skolorna inte skall få fastanställa någon som inte är behörig är i mina ögon ganska så befängd. Och jag säger som politikerna själva brukar göra……. man kan inte stifta lagar om allting. Varför stifta en ny lag när rektorerna väljer att nyanställa en lärare under en tidsbegränsad period, för att sedan ta in ny till nästa period. Här finns ett väl fungerande system, dagarna räknas och om du arbetat ett ex antal dagar så är de tvungna att fastanställa dig. Detta undviks om man ständigt byter ut de obehöriga lärarna och som grädde på moset så kommer man undan med en lägre löneutbetalning. Böcker har ersatts med fotokopior, gärna ifrån nätet och lektionerna planeras, utförs, efter kompetens.
Vad vill jag då säga med denna långa utläggning. Jo att obehöriga lustlärare eller pliktlärare oftast inte har de verktyg som behövs för att ge båda barngrupperna just den stimulans som de behöver.
Jag känner en lärare som blev tillsagd om att ta det lugnt med pliktbarnen för att de hade allsköns störningar. Han gav dem merutgifter, han gav dem hemläxor, han gav dem positiv uppmuntran, direkt från hjärtat med anledning av att de förtjänade det. Barnen blommade inte bara på ett plan utan på flera. Men oftast så tillfrågar man barnen om vad de vill ha…… det är lugnast så……
Pliktföräldrar med pliktbarn har möjligheten att skicka sina barn till speciella skolor och det görs om ekonomin tillåter. Har alla barn samma förutsättningar eller är detta ytterligare en klasskillnad som vi skall acceptera?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar