Tänk om det är så att sjukdom inte existerar……

Att det vi räds så för, bara är en illusion. En falsk bild som vi själva skapat i våra tankar för att vi av någon anledning valt att inte lyssna till vår inre röst.
Vad händer egentligen i vår kropp när vi tänker olika tankar? Hur fungerar vårt immunsystem när vi ser oss själva som starka och friska individer kontra sjuka och mindre värdiga? Som kvinna vet man hur snabbt det går att få hormonerna i svallning – en liten irriterande tanke räcker.

Flertalet ser sig nog själva som ”min kropp och jag”. Redan här ses likheten med hur en inredningsarkitekt ser på en gammal möbel. Den skall formas, målas, putsas och ständigt renoveras så att den passas in i samhällets möblemang. Misslyckas man så straffar man kroppen på olika sätt, i tanke eller i handling.

Tänk om vi redan är perfekta….. och att det bara är på grund av oförmåga att acceptera och älska oss själva som vi väljer att köpa andras sjuka illusioner? Tänk om vi kunde skjuta deras illusioner tillbaka och på så sätt mana till eftertanke.
Är det egentligen värt att gå runt och känna sig mindervärdig, att  bryta ner sitt immunsystem och detta för människor som valt att vara slavar under papperspengarnas sjuka system? Människor som talar om för andra människor vad de inte själva vågar titta närmare på och som ratar levande ting. De som utan skrupler kan förgöra och offra sina egna barn för egen vinnings skull.

Allt bottnar i rädslor. Lite sarkastiskt vill jag säga att vi egentligen lider av samma sak som en sinnessjuk, dvs. vi bygger upp en bild av falska uppfattningar som vi tror är rätt.
Varför är det så svårt att vara orädd? De flesta har mod i hjärtat att skicka iväg rädslorna direkt när de kommer. Men inte många gör det och man kan undra… varför? Kanske för att ingen har lärt oss att det är så vi skall hanterar dem, eller?
Visst vore det väl underbart om vi kunde plocka fram modet, styrkan och den inre harmonin. Applicera dem inte bara på oss själva utan även ge till allt och alla runt omkring oss i denna underbara levande värld.

Alla talar om att vi måste rädda världen, men är det egentligen inte så att det är människorna som vi måste rädda. Vår värld eller vår jord som jag brukar säga är fullständigt kompetent att försvara sig själv om den skulle vilja eller behöva. Tänk om det är så att moder jord, som även hon är en levande varelse, också har en fri vilja? Skulle hon klara sig utan oss???? Självklart, men skulle vi klara oss utan henne…….. Självklart, om vi har farkoster så att vi kan ta oss till ett annat solsystem.

Tänker på en gammal vers som jag memorerade för många år sedan:
”Inget annat förhållande på denna jord kommer någonsin att erbjuda så mycket trygghet, tröst och sinnesfrid som ditt förhållande till dig själv. Lär dig älska ditt eget sällskap och andra kommer att göra det också. För inte många tackar nej till att ha det trevligt”.